tisdag 19 april 2016

Demokrati, är det alltid vitt eller svart?

Nedan följer ett kort inlägg med några av våra tankar efter att vi läst boken ”Levd demokrati? Skola och mobbning i ungdomars liv”. Författare: Hedvig Ekerwald och Carl Anders Säfström.
Boken tar upp så mycket mer än det vi nämner, så vi rekommenderar er att ni lånar/köper boken och läser hela.

Demokrati är ett begrepp som för många upplevs som positivt, självklart och rättvist. Efter att bara ha läst igenom några sidor i boken börjar man dock se demokratin ur olika synvinklar. Kan det faktiskt vara så att demokrati kan upplevas som något negativt och orättvist? Skolans läroplan präglas av det demokratiska, den vilar på demokratins grundpelare och den säger att skolan ska fostra eleverna i en demokratisk anda. Tidigare har många av oss tyckt att det inte är något konstigt utan snarare att det är en självklarhet, men efter att ha läst boken så börjar man se en viss problematik med det.
I en demokratisk röstning får majoriteten som de vill, det är väl rättvist? Eller vad händer med de som alltid blir nedröstade, om utslaget utgör en fara eller en kränkning mot de, är det fortfarande ett rättvist val? Nej, plötsligt känns det inte så, utan nu har vi fått en större förståelse för hur viktigt det är att problematisera och ifrågasätta även sådana ”självklara” saker som demokrati och rättvisa.
Ännu en viktig punkt i ämnet skola och demokrati är förhållandet mellan lärare-elev. I vissa intervjuer i boken kan man läsa om hur eleverna har blivit mobbade av sina lärare, som besitter en större makt och som därmed kan styra och bestämma. Hur är det med demokratin de gångerna, är det demokratiskt rättvist att en lärare ska kunna bestämma över allas huvuden när eleverna inte för tillåtelse att göra detta? Hur fungerar denna slags "demokrati" ihop med elevinflytandet? Hur kan man skapa en demokrati som är rättvis och trygg för alla?

Vi lämnar vår diskussion med några öppna frågor för framtida fortsatta diskussioner. Fundera gärna själva och lämna era kloka synpunkter i kommentarerna. Tillsammans får vi en bredare syn och kan se på saker från olika sätt, vilket för oss framåt i vår professionella utveckling :)

Tack för att du läste, ha det gott!
// Sabina

14 kommentarer:

  1. Kan inte annat än att hålla med i det ni skriver. Det låter så fin att allt ska vara demokratiskt och rättvist men som ni skriver, är det alltid så? På ett vis är det ju rättvist att majoriteten får som de vill men jag tänker på att det finns de som kanske alltid hamnar i minoritetsgruppen och hur gör man då för att inte deras motivation och lust ska försvinna. De tycker antagligen inte att det är rättvist överhuvudtaget eftersom de kanske aldrig får sina önskemål beviljade.

    Jag kan också tycka att det är svårt att låta alla få sin vilja igenom i skolan då man i de yngre åldrarna ändå måste ha tydlig struktur så att man kan skapa en trygg och bra arbetsmiljö. Men jag tänker att man kanske kan låta eleverna välja vissa saker. Till exempel om alla elever ska skriva om bronsåldern kanske eleverna själva kan få välja hur de vill redovisa detta. någon kanske vill lämna in en skriftlig text, någon kanske vill berätta vad de har lärt sig, någon kanske vill använda sig av digitala hjälpmedel. Om man kan göra detta beror ju också på hur klassen är som grupp, om de klarar av att jobba en del självständigt och hur man som lärare känner att man har resurser till att genomföra undervisningen på detta sättet.
    Håller med om att det är ett komplext ämne men ett väldigt viktigt ämne.
    ser fram emot att följa diskussionen och se om vi kan komma fram till några bra metoder =)

    SvaraRadera
  2. Den biten som du skrev om lärare som mobbar sina elever, den biten brände hårt inom mig. Min lärare i 6:an gjorde allt hon kunde för att frysa ut mig i klassen, hon kränkte mig grovt och minnet svider hårt än i dag. Hon visade tydligt att det var hon som hade makten och hon gav de andra eleverna i klassen tillåtelse att uppföra sig på samma sätt mot mig, som hon gjorde.Anledningen? Jag var ny i klassen, jag tillhörde inte hennes elever.


    Demokrati är ett viktigt inslag i skolans styrning, men jag tror själv att det kan vara svårt att nå dit, så att alla känner sig nöjda. Som rubriken din frågar, är det alltid vitt eller svart? Där är min spontana reaktion nej, det finns så många gråzoner inom detta område.
    Jag själv tror att det alltid kommer finnas någon som känner att hen inte får som hen vill. Men precis som Siri skriver så kan man ge en större valmöjlighet inom vissa delar av undervisningen.
    Även det att man kan arbeta fram redan från tidig ålder, en trygghet i klassrummet. Att eleverna får lära sig från början att det finns inga åsikter som är fel eller "dumma". Jag personligen tror att det är bra att eleverna lär sig att diskutera detta både i mindre grupper och i helklass. Att de blir medvetna om andras tankar och känslor även att det ökar förståelsen mot sina medmänniskor.

    Intressanta frågor du tog upp Sabina! :)

    SvaraRadera
  3. Men usch då Sabina, hoppas den läraren inte jobbar kvar idag! Tyvärr finns det nog lärare som inte är fullt rättvisa mot alla elever emellanåt, men vi kan ju göra vårt bästa för att vara rättvisa när vi kommer ut i yrket :)

    Demokrati behöver ju inte vara röstning alltid, utan att alla får lämna in förslag på lekar/arbeten med mer så alla får sin vilja igenom någon gång som du ger exempel på Siri.

    Det är som ni säger ett viktigt och komplext ämne som man bör arbeta med i tidig ålder så barnen får känna trygghet i sina tankar och idéer för att våga uttrycka dom.

    SvaraRadera
  4. Bra frågor som du tar upp, Sabina. Kan inte mer än instämma med vad ni skriver.

    Sitter och funderar på hur många gånger man inte har fått höra: allt är inte rättvist? Tycker att rättvisa är svårt eftersom det blir oftast för någon orättvist då alla har olika åsikter. Det är ju oftast majoriteten som vinner.

    En bra relation både mellan lärare och elev, samt lärare och föräldrar är viktigt. Tycker att det är viktigt med samspelet mellan skolan och hemmet.

    Vet att på den praktikplatsen jag var på fanns det en brevlåda, där barnen kunde lägga ner en lapp med förslag på vad de ville göra, vad de vill utveckla på skolan etc. Det ser jag även som en typ av demokrati, då man får med barns inflytande.

    Hemskt att läsa Sabina E om vad du har varit med om. Som Therese skriver så hoppas jag att den läraren inte jobbar kvar.

    SvaraRadera
  5. När man läste boken började jag att reflektera själv över ordet demokrati och hur jag uppfattar det. Så som ni skriver så upplevs ordet för många att det ska vara rättvist, självklart och positivt. Att alla ska få vara med och bestämma och få uttrycka sina åsikter. Jag håller med att när man läser boken så får man upp ögonen och får ett annat perspektiv på ordet demokrati, att alla inte upplever det som positivt. Frågan som ni ställer om hur man ska skapa demokrati som är rättvis för alla. Det är ju så att demokrati inte är rättvis för alla, det är ju alltid några som inte får som dom vill eftersom majoriteten tycker på ett annat sätt. Som Siri nämnde om vissa elever alltid är i minoritetsgruppen så påverkar detta deras motivation och även deras bild på demokrati. Dock så är ju det demokrati och de måste ju även lära sig att så funkar det.

    Hur kan lärare mobba elever? Gör dom de medvetet eller är det omedvetet? Läraren har ju en makt i klassrummet men bara för det så ska man ju inte peka ut vissa elever. Man får ju tänka efter lite som lärare, vissa elever måste man säga till lite oftare än andra. Det gäller då att ha en bra balans så att inte andra elever märker att just denne elev blir lite mer tillsagd än andra. Då detta kan drabba eleven.

    SvaraRadera
  6. Kan det vara så att demokrati i klassrummet blir ett hot för en del lärare? Min dotter har en lärare som undervisar i so. Han skulle aldrig ge eleverna en chans att vara med och utforma lektionerna eller komma med idéer. Han har även ett kränkande sätt att "ta ner" elever som ifrågasätter så att de inte vill göra det i fortsättningen. Här har vi föräldrar haft möte med rektor och elever så att de får göra sina röster hörda. Det fungerade nämligen inte för dem att gå till rektorn själva, han lovade bara att prata med läraren men inget hände. Nu förstår han att problemet är allvarligt och försöker ge läraren handledning och feedback genom att följa upp hans beteende och metoder i undervisningen. Men det är skrämmande när varken lärare eller rektor lyssnar på eleverna, till vem ska de då vända sig och vilken uppfattning får de om ordet demokrati?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror precis som du Sanna att demokrati och elevinflytande i klassrummet kan upplevas som ett hot av många lärare. Det är ju ganska tryggt och bekvämt att vara den som bestämmer och håller i trådarna, då har man ju liksom mandat att styra efter eget huvud. Om man då tvingas lämna över en stor del av makten till andra kan det säkert upplevas som ett undergrävande av ens egen maktposition. Här tror jag att det är superviktigt att vi lärare börjar betrakta oss som "coacher" istället för "chefer" för att dra en parallell till ledarskapsteorier från näringslivet. Som jag ser det är vårt viktigaste uppdrag att stötta och guida våra elever till att bli ansvarstagande och trygga framtida vuxna individer snarare än att genom makt och kontroll styra deras aktiviteter under skolgången. Skolan är bara en del av resan på vägen mot framtiden, inte målet för resan.

      Radera
    2. Det ironi på hög nivå att det är just SO-läraren som är den som ska undervisa eleverna om demokrati som inte kan hantera demokrati i praktiken. Skolan ska vara demokratisk, men som vi har diskuterat tidigare och ni diskuterar i den här tråden är det skillnad mellan en förståelse för att alla har lika stort värde och förtjänar en röst och att hålla omröstningar ett par gånger om året. Eller för den delen att undervisa om det parlamentariska systemet i Sverige.

      Radera
  7. Ett väldigt intressant inlägg. Jag själv har nog alltid tänkt demokrati som rättvist innan, men när man tänker att vissa elever aldrig får sin vilja igenom när man röstar o.s.v. så blir det ju väldigt orättvist. Jag tror som ni andra att man kan låta eleverna komma med förslag på vissa delar i undervisningen, tex hur man vill redovisa. Som de flesta har även jag hört frasen "Det är inte alltid rättvist" och jag tror att man måste förklara detta för eleverna på ett annat sätt. Självklart kan inte "allt" vara rättvist, vad nu som menas med "allt". Men man kan ju försöka få med alla elever så mycket som möjligt.

    SvaraRadera
  8. Jag har precis öppnat boken men nu verkar den tänkvärd. Precis som Siri skriver funderar jag över de elever/människor som alltid är i minoritet. Är deras sätt att tycka och tänka mindre värt? Är det rättvist att majoriteten alltid får som de önskar? Hur löser man detta och hur mår de elever/personer som hamnar i minoritet? Som nämns i inlägget så kan man arbeta med att problematisera och fundera i andra banor. Hur skulle det bli om vi gjorde som minoritetsgruppen vill? Skulle vi lära oss något nytt och se saker ur ett annat perspektiv? Skulle det ge de andra en annan förståelse och kunskap? Skulle de som var i minoritet känna sig bättre behandlade, lyssnade på och mer motiverad?

    SvaraRadera
  9. Många intressanta inlägg =) Jag kan också tänka mig att en del lärare ser demokratin som ett "hot" då det kanske är lättare att bestämma själv och att man då som lärare har kontrollen. Dock tycker jag det är fel då skolan bygger på en demokratisk grund och för att lära eleverna det måste de få vara med och vara delaktiga och ha inflytande anser jag. Många skolor har klassråd och elevråd men demokrati är mycket mera än det. Som Siri skriver, att låta eleverna få vara med och bestämma om vissa saker exempel redovisningssätt tror jag gör att de utvecklas och känner sig sedda.
    En viktig reflektion som Pernilla tar upp. I en demokrati är det de som får flest röster som får sin vilja igenom. Men hur ska man då göra med de eleverna som inte tar för sig lika mycket? Om de aldrig får som de vill kanske de blir ännu osäkrare och hamnar mer och mera i bakgrunden..Skulle vara intressant att pröva de som du skriver Pernilla för att se hur det skulle bli.

    SvaraRadera
  10. Det ni skriver är väldigt intressant. i vissa situationer fungerar demokratin inom skolan men i vissa fall faller den kort. helt demokratisk tror jag inte skolan/undervisningen kan bli, vi lärare har ganska många förordningar, regler och planer att förhålla oss till. i vissa situationer måste vi lärare åsidosätta demokratin för något viktigare; om det handlar om kränkande handlingar, mål som måste uppfyllas eller något annat kan variera. ni för en intressant tanke, skolan är inte so demokratisk som den kanske ger sen av att vara.
    sara Hedlund

    SvaraRadera
  11. Ett tänkvärt inlägg med mycket intressanta kommentarer till. Efter att ha läst boken har även jag insett hur komplext demokrati i skolan är. Dock tyckte jag att man fick en liten hjälp i hur jag som blivande lärare skulle kunna jobba med demokrati efter att ha sett de filmer som var i veckans uppgift, "jakten på det demokratiska klassrummet". Allra viktigast är att komma ihåg att demokrati är något vi gör inte något vi har. Demokrati måste finnas i hela skolverksamheten och inte enbart vid ett par få tillfällen där eleverna får räcka upp handen för att rösta. Där tyckte jag att filmerna gav inspiration, såväl i arbetet med sokratiska samtal till att eleverna får lära sig att lära och vara delaktiga och ta eget ansvar i sin lärprocess.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag instämmer, sokratiska samtal är absolut något som jag kommer använda mig av i stor utsträckning. Det är absolut en bra grej att använda sig av :)

      Radera