Den här veckan har vi läst boken Normkritiska perspektiv av Elisabeth Elmeroth (2012) och många intressanta tankar har väckts hos oss. Något som vi framförallt uppmärksammade var detta med makt gällande normer. Att det finns makt hos de människor som tillhör normen och att dessa kan anses ha större värde än de som inte är en del av den. Men vem är det som bestämmer vilka normer vi ska ha? Känner alla människor lika? Nej, knappast!
Normer och värden formar oss människor för hur vi ska vara och detta sker både medvetet och omedvetet. I boken diskuteras det om att det kan vara svårt att bryta vissa sociala normer och det tror vi har en stor betydelse för hur lärare sedan agerar i klassrummet. Lärare har under alla tider haft ”makten” över klassrummet, det har varit läraren som styrt, bestämt och föreläst för eleverna. På så sätt tror vi att dessa normer har påverkat lärarens syn att se på sina elever. Om eleverna förr i tiden skulle fått ett sådant inflytande på undervisningen som finns idag, tror ni att lärarnas roll hade sett annorlunda ut? Hade de fortfarande haft en sådan ”makt och auktoritet” i klassrummet trots ett mer elevinflytande? Vi tror att en lärare fortfarande kan uppnå struktur och ha en god auktoritet trots elevinflytande, det handlar om att hitta en balans.
En annan fråga som också väcktes hos oss var det här med skapandet av olikheter. Vad anses som normalt? I de Allmänna råden så ska ingen individ på skolan utsättas för kränkning eller behandlas olika pga kön, etnicitet eller social bakgrund. Om vi har en eller flera elever i klassen som avviker från våra sociala normer är det ett normalt beteende? Vilka sätter gränsen för de normer som anses vara okej?
I dagens skola är klasserna mer mångkulturella än någonsin och idag måste vi vara lite mera öppna och se utanför ramarna. För att konstruera de normer som anses vara okej så tycker vi att detta ska göras inom klassen. Vi tror på att ge eleverna inflytande genom att de får vara med och bestämma hur de vill att det ska vara i klassrummet. På så sätt öppnar vi upp en chans för alla att vara delaktiga och dra lärdomar av varandra.
/Denice R
Jag håller helt och hållet med er om att eleverna borde få vara delaktiga i sin undervisning, och få vara med och bestämma över/tillsammans med läraren vad som ska göras. Självklart behöver läraren från början ha en planering, men det är nog väldigt viktigt att få veta VAD eleverna vill lära sig och VAD de är intresserade av. På så sätt tror jag även det är enklare för eleverna att se vad andra har för normer och intressen. Eleverna kan då ha mer förståelse för varandras olika tankegångar. Det är bra för eleverna att få möta andra normer eftersom det visar att varje människa är unik och vi är faktiskt alla olika. Vilket är någonting väldigt bra!
SvaraRaderaProblemet är att det kan bli lite turbulent i klassrummet, men jag tror att det är en vanesak. När eleverna vet och känner sig trygga blir det förhoppningsvis också en bättre miljö.
Precis som ni skriver håller jag med att eleverna ska vara delaktiga i sin undervisning, de är ju våra närmaste arbetskamrater under en lång tid. Som du skriver Carolina behöver läraren ha en viss planering, men det är också viktigt att få in barnens intressen i planeringen för att hålla motivationen för lärandet vid liv.
SvaraRaderaDetta med vad som anses normalt är en svår fråga utan svar anser jag. Det som är normalt för mig är ju kanske helt onormalt för någon annan... vi är ju alla helt olika individer så antingen är alla normala eller alla onormala kanske? Huvudsaken är att man ser till att ingen utsätts för kränkningar på skolan och skulle så ske att man sätter stopp för det direkt. På så vis växer det fram automatiskt att alla människor är värda lika trots olika religioner, kön, klädesplagg med mer.
Ja det är mycket intressant att diskutera vad som är en norm och framförallt vem som bestämmer normen. Vi pratade om det i vår grupp och kom väl egentligen inte fram till något svar mer än att vissa anser sig inneha normen och också anser sig ha rätten att trackassera andra som inte faller in i den normen. Jag tror att det hela handlar om en jättestor osäkerhet när man inte kan acceptera andra människors olikheter, man är helt enkelt rädd att själv falla utanför. Det förde in vår diskussion på självförtroende och vad det är som gör att vissa människor känner sig utsatta fast omgivningen har en annan uppfattning och vissa skakar av sig. Vi tänkte oss att det berodde på självsäkerhet och att man är trygg i sin egen person och känner att man inte behöver vara i den norm som anses gälla.
SvaraRaderaOm man vänder på det kan man fundera på vad som skulle hända om vi levde i ett samhälle helt utan normer, hur hade det sett ut? Hur skulle vi då förhållt oss till genemsamma regler som finns för att vi ska kunna fungera tillsammans? Det viktiga tror jag är att man är uppmärksam på hur det ser ut och gör nåt åt det som inte fungerar eller skadar andra. Många tankar blir det!
Som ni redan skrivit här ovan tror jag liksom ni att det är viktigt med elevinflytande. Läraren har planen och ramarna och eleverna får chans att delta aktivt i sitt eget lärande. Då kan intressen och annat som kan motivera ta en större plats i jämförelse mot när läraren styr allt.
SvaraRaderaNormalt ja...Vad är det som är normalt? Och vem bestämmer det? Vi är ju som ni skrivit olika och det är ju också det som gör oss unika...
Intressanta tankar ni har lyft fram. Jag tänker mig elevinflytande utifrån ett historiskt perspektiv, likt elever som gått ifrån att vara knappt delaktiga till att bli medskapare av undervisningens både vad och hur. Ur min synvinkel känns deras delaktighet både bra och mindre bra. Vi lägger ett större ansvar på eleverna vilket såklart är bra för de ska lära sig ta ansvar men samtidigt innebär ansvar att de måste vara med och skapa. Vad jag menar är att eleverna förr kunde bara gå till skolan och kunna sina läxor medans dagens elever, utöver det, även ska hjälpa läraren att forma undervisningen. När man tittar på det såhär så känner jag att vi kanske lägger för mycket på våra elever genom att göra dem ännu mera delaktiga. Det blir som att få ännu mera att tänka på. Samtidigt så vet jag att de flesta eleverna idag vill vara med och skapa i sitt eget lärande. Under åren har vi lärt oss att allt vi gör i skolan alltid har flera perspektiv att utgå ifrån.
SvaraRaderaNormer, och som Johanna skriver, vad skulle ett samhälle utan normer se ut? Vi är vana vid att leva efter vissa regler och lagar. Skulle vi ta bort dem idag så skulle det skapa ett kaos. Min fundering för mig vidare mot om alla normer har kommit till av ett syfte, vilket jag antar att de har. Eftersom att vi lever och verkar efter normer gör dem oss till de människor vi är och medborgare som vi bör vara för att samhället ska fungera. Det är den roll som eleverna ska växa in i genom skolans undervisning och som är framtiden.
Många intressanta tankar. Att diskutera och reflektera över normer är oerhört viktigt för demokratin. Det finns så många normer som vi är omedvetna om. Jag har bara idag reflekterat över några av mina egna handlingar, kommentarer och tankar, som påverkas av normer som jag inte var medveten om att jag hade. Det är faktiskt lite skrämmande när man börjar reflektera över sig själv. Jag anser mig vara en demokratisk människa och en som vill göra rätt. Men det blir inte alltid rätt.
SvaraRaderaLotta Björkman framhåller att vi skulle inte kunna leva ett normfritt samhälle. Det finns trots allt normer som underlättar den sociala interaktionen oss människor emellan. Jag visar hövlighet och respekt inför andra människor. Jag säger inte att du är dum och ful för det sårar, det är en norm. Samtidigt är det som Lotta också framhåller "Det är normen som har makten att säga att du avviker". Normen skapar ett vi och ett dom, diskriminering. Därför måste vi vara normkritiska. Vi måste reflektera över vad/vilka normer som skapar ett vi och ett dom. Vi måste själva reflektera över våra handlingar. Vi måste ta hjälp att reflektera tillsammans med andra ibland och vi måste lära eleverna att reflektera och vara normkritiska. Genom ett normkritiskt perspektiv kan vi jobba mot diskriminering och verka i en demokratisk miljö.
Väldigt bra och intressant inlägg! Jag håller helt med er om att eleverna ska få vara med och bestämma hur undervisningen ska se ut. Det är ju ändå deras utbildning och då anser jag att det är självklart att eleverna ska få vara med och bestämma. Såklart kan de inte bestämma allt, då det finns vissa saker som måste beröras, men de kan få vara med och bestämma vilket tillvägagångssätt de ska ta till sig stoffet. Precis som någon var inne på ovanför så tror jag att genom att inkludera eleverna i undervisningen så synliggörs de olika normerna för eleverna. Som ni säger så är de flesta klasser väldigt mångkulturella, och tänk vad mycket vi då kan lära oss av varandra genom att bara samtala med varandra! Det är helt okej att vara olika, men alla ska respekteras oavsett vad de har för kön eller religion.
SvaraRaderaJag har också läst boken nu och det var många tankar som kom upp i huvudet angående normer och vad det är. Jag kom på mig själv att jag har nog aldrig reflekterat större över vilka normer vi faktiskt har, eller än mindre över hur dessa normer blir synliga. Att man ska vara vaksam för hur man ställer sig till normer blir ju allt mer angeläget för en nu när man ska börja undervisa och på något sätt vara en förebild för de unga man ska hjälpa utvecklas. Däremot tror jag att det kan vara ganska viktigt att ha vissa normer med som ett rättesnöre för när man kanske ska börja fundera på om allt står rätt till, jag tänker på ex tillväxtkurvan för bebisar ser man att kurvan falnar så kanske det är ett tecken på allt inte står rätt till med näringsintaget på bebisen, eller om man ser i skolan vad är normen för hur läsutvecklingen ser ut hänger inte nån elev med riktigt så kanske det är dags för att sätta in resurser. Det som jag tror man får tänka på om man använder normer är att de är ju inte strikta att såhär ska det vara punkt slut, bebisens kurva kanske falnar därför att mamma och pappa är ena riktiga spinkisar och bebis äter som bara den, eller eleven kanske kommer från ett annat land och har helt enkelt inte haft tillgång till det språk som vi har normen för.
SvaraRaderaHej !
SvaraRaderaGivetvis är vi alla till viss del slavar under rådande normer. De kommer vi alltid vara vare sig vi vill eller ej. Vi formas av vår samtid och de samhälle vi lever i. Enda sättet att kunna se utanför oss själva och vår norm. är att vara normkritiska och kunna diskutera varför och hur våra normer skapas. Vilket också är en del av LGR 11 bland annat genusnormer e.t.c. Normer och kulturen runt normerna är annars mer eller mindre omöjliga att bryta. De finns överallt. För mig bör skolan alltid vara en spegling av samhället, därav märks oftast de rådande samhällsnormerna i skolan, så kallad skolkultur. Normer tillsammans med socialt arv krävs gediget och tufft arbete för att ifrågasättas speciellt om det inte kommer in nya influenser och du inte är ifrån "trakten". I dagens läge ser det dock lite mer ljusnade ut kring normer och alltfler börjar ifrågasätta normer på ett annat sätt än vad som kanske gjordes "förr". Vi har fortfarande lång väg att gå men börjar ta oss dit. Just i skolan ligger vi nog lite efter. Å andra sidan så kan man se det i ett större perspektiv och med det sagt så kunde ändå varit betydligt värre.
Normalt, norm eller normalitet, vad är det, är det något som jag, ni eller vi måste förhålla oss till? Precis som Denice skriver i sitt inlägg, "normalt, vad är normalt".Människor känner inte lika, men har ändå en obeveklig tendens att göra som alla andra gör, varför då? Jo för att som Katarina skriver i en kommentar till inlägget här i tråden att det sker mer eller mindre omedvetet. Vi vill inte sticka utanför ramen, det blir enklare så. Men om man anser sig ha uppfyllt vissa kriterier för vad en norm anser om någonting, är det då ett bevis för att jag är safe och faller inunder någon sorts skydd för att inte utsättas för allas granskning? Jag tror att normer påverkar oss mycket mer än vad vi egentligen vill erkänna för oss själva även om vi anser oss vuxna och kan ta avstånd och stå uppför oss själva. Om så är fallet är steget inte långt till att kunna förstå hur våra barn och kommande elever påverkas av det som anses som normalt, resp. onormalt i samhället. Håller med Jonathan om att det är svårt att bryta normer, men genom att vara normkritisk så kan man ställa sig på sidan av och analysera hur jag som individ ser på vad som antas "gälla" i samhället.
SvaraRaderaNär det gäller normer och normalitet så håller jag med er övriga. Vi följer normer hela tiden utan att ifrågasätta eller fundera. Däremot kan man ju även ur ett historiskt perspektiv sett hur normerna har ändrats. Ett exempel här kan vara att ha mössa på sig inomhus. Förr var det oacceptabelt medan det nu blir mer och mer accepterat. Normer är i ständig förändring och nya normer blandas med eller ersätter de gamla och det kan uppstå konflikter. Därför tror jag att det är viktigt att när detta händer ska man vara öppen för varför man göra som man gör och kanske vara beredd att förändras. Den insikten tror jag även är viktigt att förmedla till eleverna som kommer att leva i ett allt snabbare föränderlig samhälle
SvaraRaderaIntressant diskussion jag tycker att orden som Denice avslutar med är nyckeln till att skapa ett klimat i ett klassrum där alla respekterar varandra. Dem måste få känna att de kan vara med och påverka sina liv detta gäller inte bara skolans värld utan överallt. Skapar man en miljö där allt känns som det redan är bestämt så blir många missnöjda och försöker hitta någon att skylla på. Om vi istället försöker bidra till att stärka våra barns självkänsla så kommer det i förlängningen även öka förståelsen för allas våra olikheter. :)
SvaraRaderaÄven jag är helt överens med er er om elevers delaktighet och inflytande över sin skolgång. Det är viktigt för elever att känna att dem faktiskt har möjlighet att påverka sin skolgång genom att framföra synpunker och åsikter rörande skolan. Jag tror absolut att det även kan leda till ett ökat intresse och väcka större motivation då elever kan vara med att bestämma vad och hur undervisningen ska formas av.
SvaraRaderaAngående det normkritiska perspektivet håller jag mer er om att det är viktigt att möta allas olikheter. Jag tänker att det är det som bryter normen om vad som gäller och där med segregerar den maktrangordning som uppstår för VAD normen/normerna innefattar. Personligen kan jag tycka att man borde frångå begreppet ”normalt” och istället lägga fokus på begreppet ”unikt”.
Detta är ju en diskussion som kommer upp dagligen ock som kan diskuteras i evigheter. Vad jag har märkt så är det mer accepterat att flickor bär "pojk" kläder än att pojkar bär flickkläder. Flickor kan leka med bilar och gilla blått men det blir snea blickar om pojkar älskar dockor och rosa exempelvis. Sedan är ju bara detta en del av normerna som kommer upp.
SvaraRaderaDet jag tycker är viktigast egentligen är precis det som tagits upp innan, vilket är just att respektera andra som de är och försök inte ändra på andra. Respekt är tyvärr något många elever har brist utav i dagens samhälle. Tråkigt men sant. //Georgette
Mycket intressanta funderingar! Att i klassrummet där man låter eleverna ha inflytande samtidigt som läraren är den som strukturerar finna en balans är svårt men precis som ni säger något vi måste arbeta mer med. Men delaktigheten är ett uppdrag som eleverna måste växa in i, och växa med.
SvaraRaderaNär det kommer till normer är det svårt. Precis som ni säger kan man ju fråga sig vem som bestämmer vad som är en norm och vad som är det normala i just den situationen. Även jag tror det är viktigt att prata om normer, att diskutera öppet att det är okej att vara som man är. Ingen kan bestämma hur du ska se ut, eller hur du ska tycka och tänka. /Sandra Karlskoga
Normer är något som kan vara svårt att få balans i. Som ni redan nämnt ovan och som tas upp i en av filmerna kring området behöver samhället ha normer för att individer ska veta vad de ska göra vid ett möte etc, men samtidigt gäller det att se när det finns normer som egentligen inte behövs (tex hudfärg, sexuell läggning osv). Samma problematik tror jag ofta kan upplevas i klassrummet. Läraren är den som vet precis vad eleverna har för mål att uppnå under skolgången och behöver därför vara med att påverka vad eleverna lär sig, samtidigt kan eleverna finna mer motivation om de får ha inflytande i undervisningen. Dock är ändå läraren den som har störst "makt" även om eleverna får vara delaktiga i hur och vad undervisningen främst ska innehålla.
SvaraRaderaSjälv tror jag att lärarna kanske ändå haft lika stort inflytande i undervisningens innehåll även om eleverna tidigare hade fått vara med och påverkat undervisningen, men att läraren ändå haft en annan roll i klassrummet. Kanske hade läraren då varit mer tillbakadragen under inlärningsprocesserna och att eleverna fått arbeta mer självständigt och själva fått leta upp informationen istället för att läraren alltid har svaren.
Jag tror vi alltid måste föra diskussionen om normkritik vidare och diskutera med våra kollegor/arbetslag. Vad anser jag "ryms" inom normens öga? Hur ställer sig övriga i mitt arbetslag? Varför tycker och tänker som vi gör?
SvaraRaderaVi måste givetvis vidga "normens öga" för att motarbeta utanförskap. För att göra detta är det fördel om vi börjar med oss själva och synliggör de normer som begränsar vår människosyn. Det är kanske inte alltid lätt men värt att sträva för. Lärare har en tendens att främja elever som håller sig inom normen, vilket kan resultera i att andra elever inte blir stimulerade i sin kunskapsutveckling bara för att de inte är "som de andra". Jag oroar mig för att motivationen, kreativiteten och intresset bleknar när man inte stöttas av varken klasskamrater eller lärare.
SvaraRaderaVad gäller elevinflytandet tror jag att det är positivt i viss mån. Skolan är en arbetsplats för både elever och lärare och givetvis ska man samarbeta för att sträva mot de uppsatta målen. Precis som vilken annan arbetsplats som helst. Om eleverna är målmedvetna och de har materialet för att nå målen kan man lyckas med det man gör. Men det förutsätter att de känner engagemang och motivation inför arbetet, vilket man får om man utgår ifrån deras erfarenheter och intressen, samt att de känner att de har någonting att säga till om, alltså elevinflytande...
Ni har en bra poäng i ert tänkande och skrivande. Jag ser inte någon elev som normal, och jag brukar berätta för mina elever att det inte finns något som är normalt, utan alla ska få vara den dom är och det är inget fel i det, det är något som alla bara ska respektera. Jag själv har barn med diagnoser i min egen familj, vilket kan underlätta i vissa fall, men få en att känna medkänsla i andra. Jag känner att jag blir mer fäst i de elever med svårigheter i skolan, och de dras till mig, men det kanske är för att man redan hemifrån har det tänket med sig?
SvaraRaderaNormalt, vem är normal ja? 10000 kronors frågan inom skolan, vem avgör vad som är normalt? Att ha en sund människosyn, där ingen behandlas olika p.g.a vem den är med diagnos eller inte. Jag tycker att man bör lämna diagnoser utanför det "normala". Alla ska behandlas utefter sina förutsättningar oavsett om det finns en diagnos på papper eller inte. X utan diagnos kanske har föräldrar som är alkoholister och behöver hjälp med läxor och en lärare ser till att det finns matsäck åt X när det är friluftsdag. Y med funktionshinder kanske behöver någon som kör Y i rullstol från klassrummet till matsalen. Z med adhd kanske klarar av att gå i skolan, men inte en hel dag utan bara fram till lunch. A och B sitter tillsammans i klassrummet men de jobbar i olika matteböcker. Olika förutsättningar, men trots det lika normala och lika mycket värda.
SvaraRaderaJag får för mig ibland att det är vi vuxna, föräldrar och lärare som lägger vikt på det normala, för våra barn/elever är att vara olika normalt. Det är vi vuxna som visar dem att det finns något "onormalt", beroende på VÅRA värderingar och normer vi har med oss i bagaget.
Intressant och väldigt aktuell reflektion. Vi diskuterade i studiegruppen bland annat att det finns bra och dåliga normer, det finns alltså inte bara normer i sig. Vi kan inte ha ett samhälle helt utan normer, men det är viktigt att reflektera över vilka normer vi faktiskt vill ha. Det jag mest tog med mig av veckans diskussioner var främst över hur viktigt det var att reflektera över det; vad gör vi som är bra? Hur kan vi ändra på det som vi tycker är mindre bra? Och kanske framför allt: för VEM är de bra respektive sämre?
SvaraRaderaJag håller med om att eleverna absolut måste vara delaktiga i undervisningen, dock måste läraren finnas där eftersom att det är läraren som vet vad som måste göras. Jag tror inte heller att det är elevinflytandet i sig som ger mindre auktoritet för läraren. Det är snarare hur eleverna är uppfostrade, med att ge allt mindre respekt för andra människor i deras omgivning och då framför allt för äldre.
SvaraRaderaNär det kommer till normer är det samhället i sig som bestämmer och förändrar dem. Där tror jag att läraren har ett stort inflytande i hur normerna kommer att förändras över tid.
Jättebra tankar ni tar upp. Jag håller med om att det är viktigt att barnen får vara med så mycket som möjligt att bestämma och vara delaktiga i undervisningen. Jag tror att det kan vara bra att man har övningar med barnen där man kan diskutera allt det runt om kring själva skolarbetet. De kan exempelvis själva komma med idéer och brainstorma fram hur en bra kamrat är eller hur är en bra lärare och liknande. Samt även hur är man en bra elev kan vara bra att ta upp. Jag tror man kan öppna lite nya tankebanor på det sättet och få eleverna att tänka mer på hur just de själva beter sig i olika situationer och hur de skulle vilja att det var. Det blir också en form av ett förebyggande arbete kring normer.
SvaraRaderaDet finns både positiva och negativa delar med normer. En norm innefattar den generella och det som är acceptabelt i samhället. Även om de som går utanför normen lider illa av detta pga. illa behandling, är normen också bra på ett sätt. En norm talar också om för oss om att något "inte är som det brukar/borde vara" och det kanske hjälper oss att uppfatta avvikelser i normativa rutiner. Lite flummig kommentar, men jag tror att normer inte bara är negativt utan också något bra.
SvaraRaderaElevinflytande där det är möjligt. Elever kan inte bestämma i allt utan inom vissa ramar. Tycker också det är viktigt att ringa in normen. Alltså ok och inte ok. Att ett beteende som kanske är vanligt i vissa grupper inte är samma som ok eller normen för hur man ska uppträda.
SvaraRadera