Efter att ha läst den vänliga maktutövnings regim av Åsa Bartholdsson är det många tankar som växt. Något som jag fastnade för direkt är om det verkligen är nödvändigt av läraren att använda sig utav en sträng röst och en sträng blick när man tillrättar visar en elev? Kan man inte säga åt en elev på ett bättre sätt än att behöva bli arg? Humör smittar och är jag arg mot min elev blir denna arg mot mig.
Jag reagerade även på utvecklingssamtalen som togs upp i boken. Där läraren om och om igen tog upp att en elev var sur, arg och så vidare. Målet eleven fick om och om igen var att arbeta med attityden. Men det jag ifrågasätter är, om eleven har fått detta målen upprepande gånger men inte lyckats nå upp till de, ligger ansvaret då verkligen hos eleven? Bör man inte som professionell lärare istället se situationen utifrån att det kanske är skolan som framkallar detta beteende och hur kan skolan arbeta för att hjälpa denna elev? Boken tog också upp att skolan ska stärka elevers självförtroende. Att ge en elev ett mål som misslyckas med är inte enligt mig att stärka ett självförtroende utan snarare tvärt om.
Bartholdsson anser även att ett av skolans största problem är att elevers egna känsloliv tar både energi och tid ifrån undervisning. Personligen ser jag inte detta som ett problem, utan som en möjlighet. Vi jobbar med levande människor, och måste ha i baktanke att dessa har känslor och att ingen dag är den andra lik. Använd detta som något positivt istället för att se det som något negativt. Låt eleverna ta med sig sina känslor in i arbeten, låt de påverka, låt de hålla undervisningen levande. När en elev inte har världens bästa dag, låt den ta det lite lugnare den dagen. Hoppa över att gå igenom den nya gånger tabellen den dagen och spara det istället tills den dagen då eleven är pigg och taggad på att lära sig massa nytt. Bartholdsson tar även upp att vara elev innebär att ständigt vara ett förbättrings projekt. Det är klart det är tufft för våra elever. Att alltid sträva efter att bli bättre, men det är samtidigt det som driver dem. Men som lärare måste man acceptera att vissa dagar är tuffare än andra även för våra elever.
Håller med dig om att man kanske ska se till sin egen attityd som lärare också. möter man barnen med en positiv och glad inställning kommer detta även att smitta av sig till barnen. så är det egentligen i vilken situation som helst.
SvaraRaderaJag har ett eget exempel när jag jobbade i en matbutik och jag fick en kund som va riktigt sur och otrevlig. jag bestämde mig då för att va jättetrevlig och ge kunden det största leende jag kunde när jag tackade för att hon handlade för och se vad som hände, jag fick då ett jättestort leende tillbaka och denna sa också att jag skulle ha en bra dag. det jag vill säga med detta är att om man är glad och positiv själv så blir man oftast bemött på samma vis tillbaka =)
och som du säger har vi alla dåliga dagar både som vuxna och barn och det måste man få lov att ha, man kan ju istället för att bli arg försöka tycka att det är bra att barnen visar sina känslor istället för att stänga in dem. och istället för att hela tiden påpeka elevens beteende kanske man kan göra något för att det ska bli bättre. man vet ju själv om någon påpekar att man är sur eller arg hela tiden fast man inte är det så blir man det tillslut =)
Det är viktigt att man låter barnen får ha dåliga dagar för det har alla människor och om det är ett återkommande beteende från barnet så får man försöka att komma på metoder som gör att motivationen och glädjen kommer tillbaka till barnet istället för att bara påpeka att barnet har dålig attityd =)
Givetvis ska vi alla ha rätt att ha en dålig dag, både lärare och elever. Däremot tycker jag att det är viktigt att markera att trots en dålig dag får man inte bete sig hur som helst. Att man ska kunna säga att man inte är på topp och därmed bli respekterad för det och som elev få vara lite ifred. Som lärare kan man då begära att eleverna visar förståelse och tar hänsyn till detta.
SvaraRaderaAtt elevers känsloliv tar tid och energi från undervisningen är något jag själv erfarit. Det är inte alltid lätt eller möjligt att använda sig av det i klassrummet. En elev som mår dåligt ska givetvis få hjälp, men har varit med om flera fall där de inte orkar/vill sitta i klassrummet. Tar gärna emot tips hur vi kan få med oss de som bara inte orkar.
Kan inte mer än instämma med dig om attityder och humör. Vuxna är elevers förebilder och jag tror att för att elever ska få en bra attityd behöver också de vuxna ha en bra attityd. Sen har man ju bra och dåliga dagar, men då är det kanske bättre att vara öppen med det. Som Siri är inne på - det är viktigt att uppmuntra alla känslor som eleverna bär på. Om en elev är exempelvis arg så är det viktigt att låta hen vara det. Men istället för att stå och gapa på eleven, prata med lugn röst. Det hjälper inte att jag står och skäller på eleven då eleven kommer brusa upp sig ytterligare ett steg och skäller tillbaka. Men sen finns det ju en gräns. Jag tror att jag måste höja rösten OM eleven skadar andra elever.
SvaraRaderaSen finns de ju dem eleverna som helst går undan och vill inte synas när de känner sig ledsna eller arga. Hur gör man då för att få tillbaka dem i gruppen? Jag som ensam lärare kanske inte kan lämna klassrummet då jag har alla andra i klassrummet och lektionen pågår.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaAtt sätta upp ett mål där eleven skall jobba med sin attityd anser jag inte är ett av kunskapsmålen. Däremot kan förtydliga för eleven som talesättet säger: Som man ropar får man svar! Jag tror också att vi måste få ha våra olika dagar när vi känner att vi inte alltid kan prestera på topp men också visa och förklara att jag gör mitt bästa här och nu och försöker lämna mindre bra saker mig. Fokusera på det positiva och vänta på att ringarna på vattnet sprider sig.
SvaraRaderaAtt gå in med så kallat lågaffektivt bemötande brukar vara effektivt. Att inte gå in i kamp med eleven utan att backa och ge eleven utrymme när den utåtagerar. Precis som att det är dumt att hälla bensin på elden.
Att man som elev har dåliga dagar med sämre humör är något som man i skolan inte kommer kunna komma ifrån. Det viktiga är som ni nämner: att läraren kan bemöta denna eleven med en trevlig attityd och göra sitt bästa för att eleven ska vända den sura minen mot en glad min istället.
SvaraRaderaHar själv suttit med på utvecklingssamtal där attityden har vart det stora samtalsämnet. Som förälder känns det inte roligt att det är det som utvecklingssamtalet ska handla om.
Men jag själv känner att det är skillnad på attityd och attityd. Har man ett elakt språk mot hela sin omgivning när man har sina dåliga dagar så förstår jag att man som lärare kan uppleva att det är ett problem.
Alla drabbas av dåliga dagar och orsakerna kan vara flera. Men som lärare tror jag själv att det är viktigt att inte låta sig dras ner av det utan se det som en utmaning att vända det till en positiv dag. :)
Jag håller med er andra att elever kan ha dåliga dagar så som vi vuxna kan ha det. Märker man att en elev är på dåligt humör så så får den ha det, man kan försöka prata med eleven om det är något den vill prata om. Annars som ni andra säger så ska man nog försöka möta barnen med en positiv inställning, om jag tänker på min själv när jag har en dålig dag så brukar det gå över bara jag får vara ifred och tänka lite. jag tror också att det är väldigt viktigt att man tänker på sitt röstläge för det smittar av sig till klassen, använda sin starka röst när man väl behöver.
SvaraRaderaVisst står det lagformulerat att både elever och lärare är arbetstagare och att skolan för båda är arbetet de går till? Därför har båda lika rätt att må bra i skolan och att ha en bra miljö runt omkring sig, alltså både lärare och elever. Jag håller med er andra ovan här när ni pratar om respekt och förståelse för varandra, att vuxna såväl som elever kan ha dåliga dagar. Intressant även som ni lyfter om begreppet attityd och vad man lägger i det. Jag tror att det betyder olika för alla... Frågan är kanske inte vilken attityd man har eller vilket humör man är på, utan på hur vi bemöter varandra så att miljön blir just fungerande och bra för alla.
SvaraRaderaJag instämmer med er andra att både elever och lärare kan ha dåliga dagar. Men som Marie-Louise skriver så tycker inte jag heller att attityden är ett kunskapsmål som eleven ska nå. Självklart kan eller ska man påvisa för eleverna hur deras attityd och inställning är men att man oxå som lärare kan se till sig själv. Hur är jag? Visar jag eleverna en positiv attityd? Som vuxen och lärare är du en viktig förebild för eleverna.
SvaraRaderaJag håller helt och hållet med om att elev har rätt till en dålig dag, precis som vi lärare får ha en dålig dag. Det är nog som du skriver väldigt viktigt att få med elevernas känslor och intressen i utbildningen. På så sätt kanske det är lättare att arbeta med attityden hos en elev, istället för att det enbart ska ligga hos eleven. Som pedagog är det otroligt viktigt att skapa goda relationer till sina elever. Jag gillar inte riktigt det där med att höja rösten, men vi är alla olika och jag tror att vissa elever kanske behöver någon som säger till ordentligt för att de faktiskt ska förstå att jag menar allvar. Det är nog någonting som man får känna efter i sin egen klass, men det är viktigt att från början ha en trygg relation till varandra.
SvaraRaderaJag tror inte heller på att höja rösten inne i klassen, men ibland kan det behövas. Jag tror mer på att bemöta eleverna med respekt för att få respekten tillbaka från eleverna. Att ha sådan pondus att eleverna faktiskt lyssnar på dig som pedagog är något jag mer tror på. Det gäller att berätta för eleverna redan från början vem det är som bestämmer och att de inte har något att säga till om när du som pedagog väl bestämt sig. Eleverna ska enligt mig få vara med och bestämma, men i den mån som pedagogen anser, och inte över hela utbildningen.
SvaraRaderaFastnade för din mening om att se elevens känslor mm som en möjlighet. Ta tillvara på tillfället kanske som ett lärandetillfälle men även på elevens kompetens. Det finns så många elever som kan så otroligt mycket, jag har själv frågat elever om de kan visa för andra hur man t.ex. spelar in film på iMovie, Youtube mm och de berättar såå bra och inlevelsefullt. Ett sätt att stärka en elev som kanske har det jobbigt i många andra situationer under skoldagen.
SvaraRaderaAtt förstärka det positiva, det som fungerar och det som eleverna lyckas med tror jag är många gånger mer effektivt än att prata om det negativa, det som inte fungerar och det eleven misslyckats med. Om vi försöker tillämpa principen för "2 stars and 1 wish" i vårt eget tankesätt och bemötande av eleven, dvs för varje tillrättavisning eller negativ kommentar förstärka med det dubbla antalet positiva tror jag att eleverna kommer längre i sin utveckling. Klart man som lärare ibland behöver sätta ner foten och vis tydligt var gränsen går men med en respektfull dialog inbyggd från början minskar antalet tillfällen då detta behöver ske.
SvaraRaderaJag håller verkligen med dig om att humöret smittar av sig! Har jag som pedagog en dålig dag så är det lätt att det genomsyrar undervisningen och även bemötandet av elever. Det är inte riktigt meningen... Att höja rösten och bli riktigt arg på en elev är en metod som jag aldrig trott på, av erfarenhet så kan jag tycka att det bara ger motsatt effekt. Det är bättre att i så stor utsträckning som möjligt försöka föra ett samtal, om man själv utstrålar lugn så sprids det. Dock så är vi pedagoger bara människor, vi blir förbannade och arga ibland, så det är svårare i praktiken än teorin.
SvaraRaderaTycker även att det är intressant att ni tar upp det med utvecklingssamtalen. Jag reflekterade också på det att man hela tiden påvisar det dåliga hos eleven... Om en attityd eller inställning inte ändras hos en elev, även fast man samtalar om det, så kanske det är någonting man måste kika djupare i? Att prata om hur eleven mår utanför utvecklingssamtal osv.
Jag instämmer med er andra att både elever och lärare kan ha dåliga dagar. Jag tycker dock det är viktigt att eleverna är införstådda med att detta inte får påverka undervisningen eller kompisarnas arbetsro. Som pedagoger bör man också arbeta mycket med elevernas attityd och inställning till skolan och övriga personer på skolan.Hur är jag? Visar jag eleverna en positiv attityd? Som vuxen och lärare är du en viktig förebild för eleverna. Skrivs det i tidigare kommentarer och detta tror jag är en super viktig tanke att bära med sig. Barn gör inte som vi säger barn gör som vi gör.
SvaraRaderaSjälvklart påverkar vi pedagoger våra elever. All forskning tyder på att den viktigaste faktorn för att våra elever ska lyckas är skickliga pedagoger. Som du säger skrik föder skrik precis som våld föder våld. Är inte så konstigt egentligen ganska logiskt ändå har jag många gånger sett lärare som ger kortkommandon och skrik gentemot sina elever. Resultatet blir ofta därefter ..... Man måste möta varje barn utifrån deras egna förutsättningar vilket står i våra styrdokument. Det är en svår fråga det här med attityder då det onekligen påverkar skolarbetet. Alltfler elever har sämre attityder och inställning till skolan speciellt i vissa ämnen och vissa åldrar. Uppdraget vi har att motivera våra elever är tufft och ofta kan det vara diverse hemförhållanden som påverkar också. Alla har vi känslor såklart. men vi alla bör alltid verka för att vara professionella och bortse från "dåliga dagar" e.t.c, även om det är tufft så är det något man får jobba med.
SvaraRaderaAlla kan ha en dålig dag och det påverkar ofta hur vi som lärare möter eleverna i klassen. Som i sin tur påverkar elevernas beteende i klassen. Därför är det viktigt att ta sig själv som ett exempel och visa för eleverna att man inte kan bete sig illa bara för att man är på dåligt humör, som även Maria nämnde. Samtidigt kan det vara bättre att vi pratar lugnt och sansat med en elev som är på dåligt humör. Istället för att brusa upp och tillrättavisa eleven. Vilket ofta kan ha en motsatt effekt. Att lyssna på eleven brukar fungera bra om eleven vill prata förstås.
SvaraRaderaJag tycker även att fokuset ska vara på elevernas resultat och mål i utvecklingssamtalet och inte hur de har betett sig i klassen. Om problemen återkommer upprepade gånger kanske det inte är eleven som behöver ändra sig utan läraren eller strukturen på lektionerna med mera. Det är därför vi reflekterar efter varje lektion och dag. För att förebygga att ett dåligt beteende fortsätter och förbättra oss själva som lärare. Så att eleverna lättare kan ta till sig det som lärs ut i klassen.
Jag funderade över det ni skrev "Något som jag fastnade för direkt är om det verkligen är nödvändigt av läraren att använda sig utav en sträng röst och en sträng blick när man tillrättar visar en elev? Kan man inte säga åt en elev på ett bättre sätt än att behöva bli arg?" För mig hänger inte arg ihop med sträng röst och blick. Men en sträng röst kan uppfattas som att man är arg. Flera elever jag hört menar att de vill att en bra lärare ska vara lite sträng därmed inte sagt att läraren är arg hela tiden. Sedan kan man vara sträng på olika sätt. Blickar utan att säga någonting brukar fungera. Här får vi fundera över vilka signaler våra blickar sänder. Vad vill jag med den här blicken och varför sänder jag blickar?.
SvaraRaderaAttityder är något vi kommer att få arbeta med på många sätt och ofta. Elever har med sig attityder från flera håll men främst från de som finns i hemmet. Här gäller det att ta upp dem till ytan och fundera över hur det ser ut. Vi kan behöva ändra våra metoder, strukturer och sätt för att dessa attityder till skolan ska förändras. Sedan reflektera över om det skett någon förändring.
Dåliga dagar har vi alla. Vi måste lyssna på den elev det gäller och komma överens. Något man lär sig är att prata om det och att ändå arbeta vidare. Vi vuxna bör lämna våra problem hemma och inte bära med dem till arbetet.
Jag tror att det är viktigt att vi uppmanar våra elever att alltid göra sitt bästa utefter egen förmåga. Även om man har en dålig dag kan man sköta sig och göra sitt jobb men kanske inte med samma resultat. Man måste alltid anpassa sig efter sin egen förmåga och den kan skilja sig från dag till dag. Ena dagen kanske man lyckas skriva flera sidor medans man än annan dag lyckas skriva nån enstaka sida och det betyder inte att man inte gjort sitt bästa för stunden. Jag tror också det är viktigt som ni skriver att man arbetar med attityder. Hur pratar man med varandra och respekterar varandra för att alla ska trivas, kanske med olika övningar och diskussioner.
SvaraRadera