Efter att ha läst “Den vänliga maktutövningens regim” så fastnade jag för något speciellt, nämligen hur relationen mellan föräldrar, lärare och elev har förändrats med tiden samt hur elevernas respektlöshet har ökat med tiden.
Enligt boken så har dagens barn blivit mer och mer respektlösa mot vuxna och på ett sätt mer “råare”. Men stämmer detta verkligen? Kan det vara så att i själva verket så har eleverna i dagens samhälle mer inflytande och har mer åsikter, tankar samt idéer som de vill framföra och kan dela med sig av, men som kan tolkas felaktigt? Barn förr i tiden hade med sig en rädsla till skolan. En rädsla som hindrade dem från att vara sig själva och framföra sina åsikter samt idéer. Det var även kanske genom denna rädsla som elevernas respekt gentemot lärarna samt vuxna överlag upplevdes som hög. Respekt kan ha sin grund i uppväxten och uppfostran. Föräldrar behandlar sina barn olika, vilket kan resultera i olikheter gällande respekt gentemot andra samt moral och värderingar.
Detta är något som många pratar om att dagens ungdom... Vad bra att du lyfte upp frågan med att belysa att det kanske har att göra med att eleverna är mer delaktiga och vågar göra sin röst hörd! Inget barn skall behöva gå med rädsla i kroppen även om många gör det än idag (dock färre än för 50 år sedan då bestraffning var lagligt).
SvaraRaderaGivetvis är alla uppfostrade olika där vissa har strängare föräldrar och andra får uppfostra sig själva i stort sett. Vad det gäller att curla sina barn finns det säkert orsaker till detta i och med att samhället ständigt förändras och vi som människor med. Ibland kan curlingen gå till överdrift anser jag, medan jag samtidigt förstår att föräldrarna vill skydda sina barn med alla sociala medier, samhällsförändringar med mer som sker. Det kanske bara är så att de som curlar mest är de som beskyddar sina barn på det sätt de anser bäst? Det gäller dock att man inte serverar allt på guld sked till barnet då det måste få kämpa själv för att våga misslyckats och lära sig kämpa på sitt sätt.
Det kommer ju trots allt en dag då barnen måste ta sitt ansvar och stå på egna ben, men vad händer då om de är bortcurlade.
ska bli intressant och följa denna diskussion :)
Intressant tanke du/ni har!
SvaraRaderaprecis som ni tror jag att vi förr hade en större respekt för vuxna överlag, inte bara för lärarinnan/läraren. men jag tror också att en stor del rädsla spelar in. och då talar vi in te längre om respekt utan en annan känsla. Rädsla föder aldrig respekt!
Sedan kan jag känna att en tanke i dagens samhälle är att man ska sköta sitt; du ska inte kommentera hur andra väljer att uppfostra sina barn, du ska inte säga ifrån till andras barn utan ta det via föräldern. det tror jag är fel och jag handlar inte därefter. om ett barn i lekparken slår mig, slår mitt barn, kastar saker osv så säger jag ifrån till barnet, inte till föräldern. Jag tror starkt på det kollektiv uppfostran; att vi alla har en del i barnens uppfostran; föräldrar, staten (förskola - skola) och andra vuxna. tyvärr tror jag att samhället är på väg därifrån; vi är rädda för andra människor och vad de kan göra mot våra barn (uppfostrar dem i att inte lyssna på främlingar) vilket kan ha både negativ och positiv effekt. positiv om det verkar mot skador men negativ om det verkar mot respektlöshet mot andra vuxna.
Sara Hedlund
Att barn över lag har större inflytande och kan göra sina röster hörda i dagens samhälle är något som jag själv i stort anser är bra. Som ni redan nämnt kände barnen säkerligen större rädsla för vuxna förr, men även större respekt för dem. Att få säga sin åsikt och vara med och påverka sin vardag behöver inte automatiskt minska respekten för sina medmänniskor. Istället tänker jag att vi behöver hjälpa och vägleda barnen till att använda möjligheterna till påverkan så att de förhåller sig till möjligheterna på ett gynnsamt sätt, inte utnyttjar situationen. Det är där som "curlingen" kommer in. Då vuxna curlar för barnen träffar barnen inte på motstånd och lär sig därmed inte att hantera dessa situationer. När de väl uppstår blir det kris i barnens liv och istället för att kunna hitta en lösning ser de enbart problemet - de har inte fått möjligheten att lära sig att lösa problem på egen hand! Detta behöver vi gemensamt som vuxna lära barnen och hjälpa dem att se och förstå. Först då kan även respekt för sin omgivning även infinna sig för individen tänker jag.
SvaraRaderaIntressanta tankar du tar upp.
SvaraRaderaAtt barn anses som mer respektlösa och "råare" tror jag också har att göra med att vi lever i ett tuffare samhälle nu än vad man gjorde förr. samhället är inte lika tryggt för barnen att upptäcka själva som det var förr i tiden. Barn behöver mer "skinn på näsan" för att komma någonstans i dagens samhälle och för att få en karriär.
Jag håller också med föregående talare om att det är viktigt att alla vuxna talar om för barnen att deras beteende inte är okej för att visa att vi bryr oss och att man vill att alla ska känna en trygghet i samhället, skolan m.m jag tror också att det är viktigt att man även kan ge positiv feedback till andras barn. Om ett barn i lekparken visar respekt och hänsyn till andra barn kan det vara bra att säga t. ex. vad snällt att du låter "Kalle" vara med och leka.
Jag tror också att vi vuxna måste börja med oss själva och vara bra förebilder till barnen. om vi visar andra människor respekt och är snälla kommer våra barn också att göra det.
Barn gör som vi gör inte som vi säger =)
intressant ämne och det ska bli intressant att följa denna diskussionen =)
Min tanke är att eleverna alltid har haft tankar och åsikter om vardagen, samhället och skolan. Men att de inte har haft en chans att uttrycka dem i skolan eller hemma förr. För synen på eleverna då, var att de skulle lyssna på läraren och vara tysta på lektionerna. I jämfört med idag där de ska ha både inflytande och kunna komma till tals i skolan. Samtidigt kan jag märka en ökning av fula ord och respektlöshet mot vuxna idag än när jag själv gick i skolan. Mycket av det kan komma från uppfostran hemma. Att barnen blir bortskämda med att de hela tiden får sin vilja igenom. Samtidigt som de får allt serverat på ett silverfat utan att ha upplevt några större motgångar. Som behövs för att barnen ska växa som personer och få en större förståelse för andra människor. Dessutom behöver de få uppleva motgångar och hur man handskas med dem. För att kunna ta i tur med eventuella problem som kan dyka upp när de kommer ut i samhället. Risken är att barn som är bortskämda och alltid får som de vill. Blir egocentriska och tappar empatin för andra människor. Därför är det viktigt med struktur och rutiner i klassen samt att läraren håller på de regler som gäller i klassen. För att eleverna ska förstå att de inte kan få sin vilja igenom hela tiden. Därför är det också viktigt att eleverna får reda på när de kan påverka och vad de kan påverka i skolan.
SvaraRaderaJa det här är jätteintressant med curling respektive respektlöshet.
SvaraRaderaJag tänker att man får skilja på curling och skydd, självklart vill alla föräldrar skydda sina barn. Framförallt när det händer konstiga saker med barn som blir kidnappade mm även om det är relativt ovanligt. Men att se till att ens barn kommer säkert till och från skolan eller till och från träningen känn mer som ett skydd.
Att sedan curla och inte låta barnen gå igenom svårigheter eller deala med hanterbara problem när de är små handlar om culring för mig, precis som ni skriver. Det gäller då att ha koll på vilka små problem jag kan låta barnet ta hand om. Kanske måste jag inte hela tiden gå in vid en mindre konflikt med syskon och avbryta, barnen måste få en chans att reda ut själva. Sen måste jag självklart övervaka så att det inte går över styr. Låt barnen få prova först.
Angående respektlöshet och råare klimat tänker jag att det räcker att titta på tv eller lyssna på radio, där tillåter vi vuxna ett språk som är ganska grovt (om man lyssnar på många sångtexter exempelvis) och på tv tillåter vi och dessutom frossar i "rösta ut program" så vad ska barnen tro? De är ju en del i detta med.
Jag spinner vidare på din fundering kring curling. Som förälder till barn i skolåldern vet jag hur lätt det är att curla barnen. Helt plötsligt står jag där och hänger upp barnens gympakläder efter idrotten eller kommer på mig själv med att stoppa ner frukt i ryggsäckarna. Det går ju så mycket smidigare och jag slipper att tjata är tankar som far genom mitt huvud vid dessa tillfällen. Jag har dock börjat inse att tjatet faktiskt lönar sig. Igår stod båda sönernas gympapåsar packade trots att jag inte sagt ett ord om det! Ena sonens fröken för ständigt denna diskussion på föräldramötena om vikten av att låta eleverna få eget ansvar. De växer i det menar hon.
SvaraRaderaUnder min VFU mötte jag i min klass fadderklass (åk 2) detta fenomen väldigt tydligt. Läraren i klassen var väldigt frustrerad över några elever eller rättare sagt deras föräldrar. En kunde inte knyta skorna själv eftersom mamma alltid gjorde det och två andra kunde knappt cykla, vilket blev ett problem då de en em i veckan hade undervisning i skogen och det var cykling dit som gällde. Jag fick flera gånger cykla med dessa elever som knappt hade styrfart men ändå klagade över att det gick för fort.
En fundering är om det är curlandet som ligger till grund alla gånger eller om det handlar om ren bekvämlighet från föräldrarnas sida. I vilket fall så är det barnen som blir lidande i slutändan.
Jag kanske ska tydliggöra mitt ovan skrivna inlägg genom att tillägga att dessa elevers svårighet ligger i att de blir skjutsade överallt och därför inte får någon träning i att cykla. Denna träning hamnar alltså på lärarens bord och självklart tycker dessa elever det är jobbigt när de ser hur bra deras kompisar trampar på. Läraren blir irriterad då transporttiden tar så mycket av lektionstiden vilket inte hade behövt vara fallet om eleverna fått öva cykling hemma. Självklart finns även andra anledningar till att barn har svårigheter att cykla men i detta fall anser jag felet ligga hos föräldrarna.
SvaraRaderaIntressant. Ja, kan det finnas ett samband mellan curlande elever och respektlöshet? Jag tror inte det hos alla, men elever som aldrig behöver ta tag i problem, blir skjutsade, får den mat de önskar hela tiden osv osv, är en björntjänst. Jag uppplever att många föräldrar vill vara kompisar med sina barn istället för deras vårdnadshavare. "Han var så trött hela helgen för han hade fått varit hos kompisar och sovit över, så läxan blev inte gjord för han ville inte göra den". Vaddå ville inte? Vad är handlingen och konsekvensen? Och det är det jag vill komma till, handling och konsekvens är något jag upplever att eleverna i skolan inte förstår. Hur ska vi ändra det tro?
SvaraRaderaDet kanske ligger någon sanning i att barn och unga har blivit mer ”råa” i sitt språk från en äldre människas syn sett. Jag antar att det borde vara så att man jämfört dåtidens barn mot nutidens. Jag tänker, är det inte bra att språket förändras? Jag gillar hur du, Donika tänker kring detta. Att det faktiskt kanske bara är så att barn idag vågar ta mer plats idag mot vad barn förr i tiden vågade göra. Det är något som vi vuxna borde värna om och ta vara på. Men med lite vägledning och på rätt sätt såklart så att ingen far illa pga. starka åsikter riktat mot någon. Det är ju ändå också ett uppdrag som kommer med läraryrket, att forma goda samhällsmedborgare.
SvaraRaderaI och med att samhället har förändrats så har även förhållningssättet förändrats gentemot lärare och deras uppfattning i samhället, där eleverna är speglar utav deras vuxnas omvärld och därmed är respekten förändrad mot varandra än var den var för 50 år sedan.
SvaraRaderaJag tror på ett samarbete mellan hem och skola får en mer jämn grund med att vägleda eleverna så att de inte ska känna en förvirring, utan att alla gör på ett likvärdigt sätt för att skapa bra medborgare i slutändan.
Det är ett tufft samhälle där eleverna idag får många intryck av internet där vuxna har en stor okunskap om, men som Siri skriver för att vara bra förebilder så måste vi börja med oss själva som speglar sig vidare till barnen.